Nordnorge: mellan Atlanten och Skanderna

1 (3)

Bilfärd norrut genom Sveriges inland, här når vi Riksgränsen.
1 (4)

Gamla Bettan (bilen alltså, inte Philip) framför stenen som markerar Riksgränsen.

1 (1)Flugorna smetades fast på cykeln.

1 (5)

Vi hade planerat att cykla väg E6 norrut från Bodö och fortsätta ut mot Lofoten på väg E6, och åka färja tillbaka till bilen i Bodö och på så sätt cykla en stor cirkel. E6:an var alldeles för tungt trafikerad så vi fick tänka om. Vi bestämde oss för att istället ta färjan direkt ut till Lofotens spets och därifrån cykla norrut mot Senja.   

1 (6)

Framme i Andenes på Lofotens spets. Vi parkerar bilen vid turisinformationen och håller tummarna för att den ska stå kvar när vi återvänder en vecka senare. Att vi är framme firas med varm Pistonhead och vi börjar meka ihop cyklarna.

Philip hade såklart underlåtit att bygga ihop sin cykel efter att han packat ner den efter cyklingen på kontinenten förra året. Han underlät dessutom att ta med verktyg för att bygga ihop den. Tillsammans hade vi det mesta, men för att dra åt styret på hans mountainbike av modell gamla skolan så behövdes en M6 sexkantsnyckel version lång. Jag hade version kort. Problem. Vi löste, eller snarare sköt upp, problemet genom att pressa ned en skruvmejsel i sexkantshålet och skruva så hårt vi kunde. Det gick att ta sig fram, men försökte Philip styra för hårt så vek sig styret. 

1 (7)

Cyklarna sitter ihop, redo för avfärd. 

1 (8)

Vackra Lofoten. Vi hade nästan oförskämt bra väder under veckan.

1 (9)

26-tums MTB i klassisk touringklädsel och 29-tums MTB i bikepacking-klädsel. 

1 (10)

Berg och vatten. Välkommen till Norge.

1 (11)

En liten by där jag föreställer mig att en glaciär gröpt ut sänkan mellan bergen i urminnes tider.  

1 (12)

Vi stannar i byn. Philip poserar med artfrände.

1 (13)

Vi tältar helt nära Andenes vid tiotiden. Dagen efter bjuder på solsken även om det inte är speciellt varmt vid dessa breddgrader i mitten av augusti.

1 (14)

Klart i vattnet.

1 (15)

Berg. Och moln.

1 (16)

Och en stuga.

1 (17)

Berg är stora, hus är små, cyklister likaså.

1 (18)

Jag får inte riktigt ihop det att Philip har shorts och linne på bilderna och jag har skjorta, långbyxor och halsduk.

1 (19)

Laxodling.

1 (20)

1 (21)

Det känns att man är i ett land där civilisationen knappt slagit rot när får springer runt på vägarna.

1 (22)

Kyrkogård.

1 (23)

Tunnlarna var flertaliga och långa. Stundom obehagliga.

1 (24)

Tortellini på stormkök, mumma.

1 (25)

Vykortslika vyer.

1 (26)

Japp.

1 (27)

En vykortslik man.

1 (28)

Vi fick slut på vatten (nej, Atlantens vatten ville vi inte dricka) och knackade på hos ett par som drev ett café längs vägen. Vi fick fylla på flaskorna, höra att svenskar är arbetsamma och lyssna på en snurrig utläggning om EU:s och globaliseringens förbannelse.

1 (29)

Mys för två.

1 (30)

Vegetationen var som en mjuk madrass. Stenbumlingen brevid tältet var platt och blev vårat middagsbord.

1 (31)

Självporträtt för en hård äventyrare.

1 (32)

Under veckan skiftade vädret karaktär, men molnen såg farligare ut än de var. Inte många droppar föll.

1 (33)

1 (35)

Badstrand a la Kreta. Vit sand och klart vatten.

1 (36)

1 (37)

Mer berg. Mer vatten. Norge.

1 (38)

Vrak.

1 (39)

Så komisk trädgård. Gräset har nog aldrig klippts. En blomma aldrig såtts. Men buskarna ser ut att vara klippta av en manisk trädgårdsmästare.

1 (40)

1 (41)

Vi åkte en kort färjetur från Fiskeböl till Melbu.

1 (42)

1 (43)

Morgonkaffe i tältet.

1 (44)

Vi tältade i hörnet på en åker. Det var en helt okej vy att vakna till.

1 (45)

Så svårt det kan vara att krypa ut ur sovsäckens varma famn. 

1 (46)

1 (47)

Från en bro.

1 (48)

Kustbevakning.

1 (49)

Chili sin carne con tofu.

1 (50)

Perfekt matplats.

1 (51)

1 (52)

Smask. Lite kaffe på det här!

1 (53)

Det blev en liten överdos av asfalt, så jag föreslog en liten genväg genom skogen. Philip var skeptisk.

1 (54)

Så det är såhär rebeller ser ut nu för tiden. Volvo och Rebelsydstatsflagga.

1 (55)

Singletrack!

1 (56)

Skönt att lämna bilvägen. Vi var som kvigor på grönbete!

1 (57)

1 (58)

Vägen tog plötsligt slut och vi försökte navigera genom skogen. Då ville Philip helt plötsligt byta cyklar. Kan det vara för att min vägde ungefär 10 kilo mindre?

1 (59)

1 (60)

Änligen ute ur skogen!

1 (61)

Ett hjortron.

1 (62)

Har en gammal glaciär gröpt ur landskapet även här?

1 (63)

Morgonkaffet behövdes verkligen.

1 (64)

Broarna var mycket branta. 

1 (65)

1 (66)

Peanut butter, öl och bröd. Vi tröstäter efter att ha insett att de varma källorna som campingen utlovade kostade multum att bada i och var tidsbegränsade. 

1 (67)

Vi tältar på en camping. Skönt att kunna duscha.

1 (68)

Vi tar färjan till nästa ö och passerar en valsafaribåt.

1 (69)

1 (70)

Inifrån färjan.

1 (71)

Fjord.

1 (75)

Vår väg på motsatta sidan vattnet.

1 (72)

Vad är vad?

1 (73)

Uppförsbacken. Vi blev tidigare omcyklade av ett par i 50-årsåldern på oväxlade cyklar som säkert var nya när paret var i vår ålder. Vi tar revanch i backen med våra växlade cyklar och vågar knappt stanna uppe på passet av rädsla att återigen bli förnedrade. 

1 (74)

172 meter över havet. En svindlande höjd!

 

1 (76)

Ett mycket gammalt bilvrak.

1 (77)

Tittar man mycket noga så ser man två fiskande män. De tog upp fisk efter fisk. Vi åt mat där under kanske en timme. Under den tiden drog de upp kanske tjugo stycken fina matfiskar. I det klara vattnet kunde man se vad som verkade vara ett överflöd av liv. 

1 (78)

Näst sista kvällen. Vi hittar en riktigt bra plats på en udde.

1 (79)

Utsikten från vårt tält.

1 (80)

Korv och öl. Att njuta av varje droppe var en nödvändighet då varje burk kostade 30 kronor. 

1 (81)

Solnedgång.

1 (82)

Vilken idyll.

1 (83)

En båt i solnedgång. Börjar det bli för cheesy nu?

1 (84)

”Vi sitter och tänker.”

Blir det inte enahanda i längden?”

”Jo ibland, men då sitter vi bara.”

-Assar

1 (85)

1 (86)

En varm morgon.

1 (87)

Vi cyklar till fastlandet. Vi börjar få slut på tid och det är dags att hämta bilen. Vi försöker pumpa turistinformationen på information men det är svårt, Skandinaviens kanske slöaste grabb jobbar där. Jag köper ett fiskespö istället och vi slår läger vid en älv. Fiskarna nappar inte för mig som för männen på bron. Jag kastar timme efter timme utan napp. Philip åker iväg på den långa bussresan tillbaka för att hämta bilen. Jag stannar och fiskar.

1 (88)

På kvällen kommer fisken igång. De verkar väldigt hungriga. Dock inte så på mina drag. Vid flera tillfällen plaskar fisken precis bredvid där mitt drag landar, jag tror fisken retas med mig. 

1 (89)

Bilen stod kvar där vi lämnat den över en vecka tidigare. Vi börjar den långa färden på 150 mil hemåt. På bilden ovan en massa vindkraftverk i Sveriges inland, nära Abisko.

1 (90)

Plötsligt rasslar det under bilen. Avgassystemet har lossnat. Vi karate-lagar med Philips bromswire och skruvar och distanser från hans pakethållarfästen. Vad jag vet så håller den lagningen än idag.

1 (91)

Skägg.

1 (92)

En manlig järnaffär. Symbolen för man, som det slår mig dessutom är Volvos logotyp. 

1 (93)

Höga kusten by night. Det gick så bra att köra att vi var pigga nästan hela vägen. Vi träffade en portugis mitt i natten på en mack som liftat Portugal – Sverige och var på väg till Nordkap. På kul. Han blev tårögd när han pratade om den svenska gästvänligheten och jag kände mig förvånad. När vi kört hela dagen och natten och natten åter började bli morgon så började vi bli trötta och stannade och sov på en bilmack. 

1 (94)

Hemma!

One thought on “Nordnorge: mellan Atlanten och Skanderna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s